närhetsnarkoman



Hej på er! Jag lever! Mer eller mindre. Är inne i en så sjukligt ångestladdad och känslofylld period i livet just nu så lille bloggen blir liksom lämnad åt sidan då. Har tappat min kreativa sida lite också känner jag. Inte fotat en vettig bild på veckor snart och inspirationen till det mesta kreativa är som bortblåst? Hjälp mig hoppas det går över snart.

Är tillbaka på jobbet igen vilket är otroligt kämpigt och stressigt så nu är sömnproblem och ångest och konstant stress på sin vanliga plats i vardagen igen. Tillsammans med mitt övertänkartänkande och klump i magen för framtid och OJOJOJ hur mycket en kan grubbla över grejer egentligen. Hoppas i alla fall på att det lättar snart för efter årsskiftet har jag nytt jobb och en i grunden lugnare vardag. Dags att varva ner lite så en slipper knata in i väggen innan en ens hunnit fylla tjugotvå.

Utöver det då? Snackar vettigheter med mina vänner, äter en massa god mat, försöker vardagslyxa så mycket plånboken tillåter, sover bredvid len kille ibland, glömmer bort att gå på promenader jag vet jag behöver, hoppat upp på hästryggen ännu en gång och planerar mer sånt, röker orimligt många cigaretter om veckorna och har på två dagar plöjt igenom två säsonger av skam så numera tänker jag på norska.

ta hand om er vi hörs när livet känns lättare eller innan, högst oklart. tacohej


allmänt | |
#1 - - Mattis:

komigen fia, innan vi ens vet ordet av det är det sommar och fröjd igen. Du är bäst, puss å hej.

Svar: <3
Sofia Dahlin

Upp